SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1953  
PLASMODIUM plasmω4dium, äv. 0302, n.; best. -iet; pl. -ier.
Etymologi
[jfr t. o. eng. plasmodium, fr. plasmode, nylat. plasmodium; till PLASMA, sbst.1 3; med avs. på avledningsändelsen jfr GEOD, STAMINODIUM. — Jfr PLASMOKIN]
1) biol. massa av protoplasma, uppkommen gm sammansmältning av (protoplasma från) flera celler l. gm en cellkärnas (upprepade) delning utan (fullständig) avsnörning av protoplasma kring de skilda kärnorna; särsk. bot. om rörlig dylik protoplasmamassa utgörande det vegetativa stadiet hos slemsvampar. Andersson InlBot. 3: 226 (1869; hos slemsvampar). Broman Männ. 1: 44 (1925).
2) [av nylat. Plasmodium Malariae, använt av de it. läkarna E. Marchiafava o. A. Celli 1885 ss. namn på malariaparasit med tanke på dess utseende av en obestämt avgränsad protoplasmaklump] (i fackspr.) spordjur av släktet Plasmodium Marchiafava & Celli (varav tre arter leva i kroppen hos vissa myggor o. i de röda blodkropparna hos människan o. förorsaka malaria). Sundberg Mikroorg. 16 (1895). Hanström MännParasit. 48 (1933).
Ssgr: (2) PLASMODIE-HALTIG. med. Plasmodiehaltigt blod. 2NF 2: 731 (1904).
(1) -STADIUM. bot. om det vegetativa stadiet hos slemsvampar. LAHT 1915, s. 113.
Spoiler title
Spoiler content