SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1953  
PLOTT, m.
Ordformer
(plått)
Etymologi
[sv. dial. plott, m., plätt, fläck; eg. ljudhärmande; jfr sv. dial. plott, n., ljud som uppstår då ngt faller i ngt vått, plotta, v., stampa, trampa, hastigt falla ned, holl. plot, mynt av ringa värde, plotten, slå, t. plotz, hörbart slag, plotzen, slå, feng. plot, stycke land (eng. plot, stycke land, lapp, fläck), samt PLATT, sbst.4, PLOTTRA, v., o. PLÄTT, sbst.2 — Jfr PLÅT, sbst.2—3]
(†) plätt, fläck; jfr PLÄTT, sbst.2 II, PLATT, sbst.3 Doch raka .. (de ryska prästerna) mitt vppå hufwudet en plått vthaff. Petreius Beskr. 5: 4 (1615).
Ssg: PLOTT-VIS, adv. [jfr sv. dial. i plattavis, här o. där, här o. var, samt plotter-vis o. plätt-vis] (†) i småposter o. d.; jfr plotter-vis. Om vi än kunne få något folk och annan nödtorft ihop, så kommer det dock allt plåttvis och för sent. Hallenberg Hist. 1: 494 (cit. fr. 1612).
Spoiler title
Spoiler content