[sv. dial. plåt (pl. -ar); av ovisst ursprung; möjl. identiskt med PLÅT, sbst.1; jfr ä. d. (Moth) plade, yta (i uttr. en plade jord), isl. plata, slätt, mlt. plate o. holl. plaat, sandbank, t. platte, öppet ställe i skog; i annat fall identiskt med PLÅT, sbst.3; jfr beträffande bet. sv. dial. plätt, litet stycke (svedjeland), o. PLÄTT, sbst.2 I 2, samt FLÄCK, sbst.1 3]
(†) litet svedjeland. Den tillträdande Pastoren med Fru Probstinnan (kom) .. öfverens at den forra sielf besorjer om vtrödningen (av ängen) och behåller allena den frucht som kan falla på plåternes afbrännande och besåande. VDAkt. 1744, Syneprot. F III 7.— jfr FÄLLE-PLÅT.
Avledn.: PLÅTA, v.2, -ning. [sv. dial. plåta, pläta] (†) anlägga ”plåt”, svedja; ss. vbalsbst. -ning äv. konkret: ”plåt”; särsk. i uttr. så plåtning, så på svedjeland. Ty vill Gudh i efft(e)r-höst, tänker iagh uthrödia Stoorängen, och menar dher så lite plåtningh. HdlÅgerupArk. 20/7 1728 (möjl.: plätningh).Som plåtningar varit der (dvs. på en äng) tillförende så kan på samma sätt nu plåtas såås och skiäras. Därs. 2/8.
SAOB
