SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1953  
PLUTT plut4, om person m.||ig., om sak r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[jfr sv. dial. plutt, tapp, avsågad l. avhuggen del av en trästake, barn, samt nor. dial. plytt, liten pojke; av ovisst urspr. (ytterst möjl. ljudmålande)]
(vard.) beteckning för ngt som (jämfört med annat av samma art) är litet (o. ynkligt); särsk.
a) om en liten o. ynklig person, särsk. ett litet barn. Han var liten plutt han då (osv.). Larsson i By BergsmH 1: 29 (1915). Dens. Vår 162 (1927). jfr: Plutten .. öknamn på kamrat. Landsm. XVIII. 8: 32 (1900).
b) (†) papperstuss. WoL 1082 (1887). Man .. kastade pluttar (under lektionstimmarna). Sundblad GBruk 73 (1888).
c) (i vissa trakter) om liten vattensamling, göl l. dyl.; jfr PUTT, sbst.1 TurÅ 1911, s. 249. FoFl. 1914, s. 241.
Avledn.: PLUTTIG, adj. (vard.) ynkligt liten, ynklig. En pluttig karlstackare. Chevalier FörargHus 211 (1945). GbgP 1949, nr 130, s. 14.
Spoiler title
Spoiler content