SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1953  
PLÅNA plå3na2, v.2 -ade ((†) ipf. pass. -tes 2Saml. 4: 35 (1604)). vbalsbst. -ANDE, -ING (†, Adlerbeth Æn. 302 (1804)).
Ordformer
(plon- 1540. plån- 1604 osv.)
Etymologi
[fsv. plana; ytterst av lat. planare, jämna (se PLANA, v.1). — Jfr PLÅN, PLÅNBOK]
1) (†) göra slät. Spegel (1712).
2) (utom i den särsk. förb. PLÅNA UT numera bl. ngn gg i vitter stil) utplåna (ngt skrivet o. d.), stryka ut, radera ut; äv. i utvidgad l. bildl. anv. (i sht med avs. på minnesbild, föreställning, känsla o. d.): avlägsna, ta bort; i passiv form stundom närmande sig intr. bet.: försvinna; i p. pr. o. p. pf. äv. i mer l. mindre adjektivisk anv.; jfr PLANA, v.1 II. En kiärlek uti alt den döden ej hindt plåna. Frese VerldslD 98 (1717, 1726). (Det går vårt land väl) Ther Ziffran ritas så (dvs. skrives så vid bokföring) at hon ei tarfvar plånas. Hiärne Endr. C 2 a (1740). Minnet (av begångna handlingar) plånas ej. Bergklint Vitt. 48 (1772). GGAdlerbeth (1783) i MoB 5: 1 (p. pr.). Topelius Ljung 227 (1880, 1889; p. pf.). Risberg Prop. 32 (1905). — särsk.
a) i förb. med prep.-uttr. angivande det föremål o. d. varifrån ngt utplånas.
α) med prep. (i)från. 2SAH 9: 127 (1821). Seklers hand / har skonlöst plånat allt (som fanns i slottet) från jorden. Jensen Lermontov Dem. 56 (1893).
β) med prep. ur, förr äv. utur; stundom möjl. särsk. förb. (med betoning på prep.). Så anamen j the hundrade marc til ider och, kere Alert, ploner thet så vdur ider bok. BtFinlH 3: 129 (1540). Den gamla svenska redligheten .. har ännu icke hunnit plånas ur vårt nationallynne. Järta 2: 382 (1824). Gyllander Rytm. 14 (1925). särsk. (†) refl.: utplånas, försvinna (ur ngt). Leopold 2: 47 (1801, 1815).
b) (†) i uttr. plåna ren (en bok), utplåna det skrivna ur (en bok). Det (dvs. Kristi blod) är som plånar reen din rest- och skulde-Bok. Lillienstedt Christus 3 b (1686).
c) (tillf.) intr. Hur tiden gnager och plånar, / den plånar ej ut ert (dvs. helgonens) offer ändå. Bergman LivÖ 153 (1922).
3) [jfr HjLindroth i FestskrSöderwall 148 f. (1911)] (†) om papper: suga åt sig fuktighet, komma bläck o. d. att sprida sig l. slå igenom; äv. (med konstruktionsväxling) om bläck: sprida sig l. flyta ut (i papper), slå igenom. Rothof 15 (1762). För att förvara Citroner utväljas de aldeles felfrie, och vecklas i papper som icke plånar. Fischerström 4: 415 (c. 1795). Somliga (medeltida) pergamenter (äro) .. ojemna och luddiga, så att bläcket plånat eller icke kunnat fästa sig. 2VittAH 15: 17 (1831, 1839). Schulthess (1885; med hänv. till ”slå igenom”).
Särsk. förb. (till 2): PLÅNA AV. (†) utplåna. Gud vari evigt Lof, som plånar synder af! Vallenius Epistl. 45 (1733). jfr avplåna. —
PLÅNA BORT 10 4. (mera tillf.) utplåna, ta bort, förinta. Johansson HomOd. 18: 252 (1845). jfr bortplåna. —
PLÅNA UT10 4. utplåna (ngt skrivet o. d.); ofta i utvidgad l. bildl. anv.: avlägsna, ta bort; jfr utplåna. Plåna ut ngt ur l. från ngt, förr äv. av ngt. Schroderus Comenius 731 (1639). Orätt skrifwit plånar man vth. Grubb 652 (1665). Ack! Ida-vallens namn var stort i Norden; / Nu är dess fägring plånad ut af jorden. Geijer Skald. 56 (1812, 1835). Gränsen mellan människa och buse / få inga fega fredsslut plåna ut. Karlfeldt FlBell. 159 (1918). jfr (†): At Gudh .. wille .. i wåra hjertan .. inskrifwa thenne wår troos bekennelse, at hon thervth aldrigh plånat eller förgätin warder. JPGothus MvdGrünau A 3 a (1635). särsk. i passiv form närmande sig intr. bet.; i sht bildl.; stundom närmande sig bet.: försvinna; äv.: glömmas, falla i glömska. Brenner Dikt. 1: 97 (1688, 1713). Murberg Racine Ath. 128 (1776). Mitt brott skall plånas ut, om kärleken förmår. Leopold 1: 166 (1802, 1814). Schildt OdyssKölv. 91 (1951).
Ssgr (till 2. — Jfr anm. till ssgrna under plån): A: PLÅN-BOK, se d. o. —
-PAPPER. (plån- 1639—1935. plåna- 1640. plåne- 1640—1672)
1) [jfr HjLindroth i FestskrSöderwall 148 f. (1911)] (numera knappast br.) papper som suger åt sig fuktighet; särsk.: läskpapper; förr äv.: gråpapper; jfr plåna, v.2 3. Schroderus Comenius 731 (1639; t. texten: Löschpapier). TT 1873, s. 211. Östergren (1935; anfört ss. brukligt i vissa trakter).
2) [möjl. till plån 1] (†) papper berett på särskilt sätt, så att skrift lätt kunde utplånas därifrån; jfr plån 1. Nordforss (1805). —
-PERGAMENT. (plån- 1771. plåne- 1587) (†) pergament berett på särskilt sätt, så att skrift lätt kunde utplånas därifrån; jfr plån 1. Helsingius Dd 1 b (1587). En röd dubbel Saffians-Taskbok, med Plån-Pergament försedd. DA 1771, nr 133, s. 3. —
-TAVLA. (†) skrivtavla av sådan beskaffenhet att skrift lätt kunde utplånas därifrån. Lind (1749; under lösch-tafel). Mentzer Cellf. 70 (1878).
B (†): PLÅNA-PAPPER, se A.
C (†): PLÅNE-PAPPER, -PERGAMENT, se A.
Spoiler title
Spoiler content