publicerad: 1953
POCKENHOLTS pok3en~hol2ts l. 40~1, r. l. m. (Nordforss (1805) osv.), äv. n. (Sahlstedt (1773) osv.); best. -en, ss. n. -et.
Ordformer
(bocken- 1722. boken- 1784—1812. pochen- 1640. pock- 1734—1920. pocken- (-å-) 1581 osv. poken- 1832—1846. pågen- 1581. -hols (-ss) 1779—1897. -holt (-tt) 1581—1798. -holts (-tz, -z) 1640 osv.)
Etymologi
[jfr d. pokkenholt, holl. pok(ken)hout; av t. pocken-, pochen-, pockholz, till pocken, pl. (se POCKOR), o. holz (se HULT, sbst.2); veden användes förr mot syfilis]
(i sht förr, i fackspr.)
1) ved av i mellersta Amerika växande träd av släktet Guajacum Lin., i sht arten Guajacum officinale Lin., förr använd inom medicinen (bl. a. mot syfilis), numera på grund av sin hårdhet använd till lagerskålar, kägelklot, valsar m. m.; guajackträ, fransosenträ; äv. om trädet. TullbSthm 12/5 1581. Virket af Pockenhols är kådigt och blodrenande. Regnér Begr. 269 (1803). Detta träslag betecknas, då det är bestämdt att begagnas i medicinen, med benämningen Guajakträ, men till tekniska ändamål med Pockenholts. Åstrand (1855). Det dyrbara toalettbordet af pockenholts. Ahrenberg Männ. 4: 5 (1909). Simmons Jönsson 627 (1935).
2) (†) om ved av annat slag; särsk.
-TÄRNING. tekn. tärning av pockenholts, använd ss. lager. TT 1897, M. s. 89. HufvudkatalSonesson 1920, 2: 23.
Spoiler title
Spoiler content