publicerad: 1902
Etymologi
[fsv. asker (se föreg.), motsv. ä. d. ask, r., nor. ask, m., isl. askr, m., mnt. (n)ask, (n)asch, asche, esk, esch, m., sydtyska asch, ett slags kärl som är vidt uppåt o. afsmalnar nedåt (jfr t. blumenasch, milchasch); urspr. samma ord som föreg., således eg. kärl af askträ; se för öfr. Tamm; jfr ÄSKA, sbst.]
mindre, i allm. med (löst) lock försedt, kärl (af trä, papp osv.) till förvaring af åtskilliga smärre föremål, ss. mindre klädespersedlar, toalettillbehör osv., äfvensom vissa hushållsartiklar o. d.; fordom med ngt vidsträcktare anv., innefattande äfv. större kärl af liknande slag; jfr DOSA, LÅDA, SCHATULL, SKRIN, BURK, BÖSSA. En ask (med) piller, (med) tennsoldater. En ask med någon (dvs. några) breff. G. I:s reg. 4: 104 (1527). En tom ask .., som hade ett hol mitt på loket. RA 3: 70 (1593). Ähr ded så, att där hoos ähr någon ask, eller annedt besvärligtt att bära och framfordra. A. Oxenstierna Skr. 1: 362 (1624). Camura .. Itt betäckt kaar eller ask. Lex. Linc. (1640). Askur eller Ask betyder en Båt på gamla språket .. förmodeligen efter båtarne gjordes af Asketräd, liksom små träkäril ännu deraf heta askar. Dalin Hist. 1: 371 (1747); jfr ASK, sbst.3 Nu man hvarandra Julklapp sänder / I askar utaf trä och papp. Lenngren 112 (1796). Idun hade i en ask odödlighetens äpplen. Fryxell Ber. 1: 3 (1823). Asken skiljer sig ifrån Skrin deruti, att den vanligen är mindre, tunnare och utan lås, hvaremot skrinet är af bastantare arbete och försedt med lås. Dalin (1850). Under den ovårdsamma tullbehandlingen af mina (saker) gick bottnen ur asken och alla leksakerna ramlade ut öfver däcket. De Geer Minnen 1: 26 (1892). Jag längtade smått efter de där små askarna i de svenska färgerna (dvs. tändsticksaskarna). B. Mörner i Varia 1901, s. 449. Fru Mac Arthur (vände sig) mot toalettbordet, och hennes blickar föll(o) genast på en liten ask af inlagdt trä. PT 1902, nr 93 A, s. 2. jfr ALRUNS-, APOTEKAR-, APOTEKS-, BLANKSMÖRJ-, BLECK-, BREF-, CERAT-, CIGARR-, DALKARLS-, FRIMÄRKS-, FRUNTIMMERS-, FYR-, FÄSTMÖS-, GLAS-, HATT-, HEMLIGHETS-, INNER-, JUVEL-, KONFEKT-, KRAG-, KRON-, LEKSAKS-, MAT-, MEDIKAMENTS-, NIPPER-, NÄFVER-, OBLAT-, PAPP-, PAPPERS-, PENN-, PERUK-, PILLER-, PORSLINS-, PUDER-, RAK-, RING-, SILFVER-, SKOMAKAR-, SKRIF-, SKÖR-, SMÖR-, SOCKER-, SPÅN-, STRYKSTICKS-, STRÖ-, STÅLPENNS-, TANDBORST-, TE-, TENN-, TENNSOLDATS-, TOALETT-, TOBAKS-, TRÄ-, TVÅL-, TÄNDSTICKS-, YTTER-ASK m. fl. — särsk.
a) [jfr uttr. Pandoras bössa i motsv. anv. i ä. sv.] i förb. Pandoras ask, om det med lock försedda kärl som enl. den gr. sagan af den första kvinnan, Pandora, medfördes till Epimeteus, o. som inneslöt alla slags olyckor o. sjukdomar, hvilka vid lockets öppnande flögo ut öfver världen. Sagan om alla de giftiga plågor och laster, som hoppade utur Pandoras ask. Tessin Bref 1: 167 (1752). Hufvudstadens liberala tidningspress (betraktades i Uppsala på 1830-talet) som en Pandoras ask. Hjärne Göt. förb. 269 (1878). A. M. Alexanderson i NF 12: 672 (1888). — jfr PANDORA-ASK.
c) (hvard.) i uttr. ha ngt som i en (liten) ask o. d., hafva ngt i sitt våld, vara alldeles säker på att få ngt (som man eftersträfvar l. gjort sig förhoppning om osv.). På vintern har man allti (dvs. alltid) nubben (dvs. supen) som i en liten ask. Strix 1901, nr 33, s. 3. (Franska) regeringen .. får sitt förtroendevotum som i en liten ask. J. T. Lindblom i AB(L) 1902, nr 71, s. 2. jfr: Både järnvägsbolaget och saltsjöbadsbolaget (kunna) snart nog anse sin aktieutdelning lika säker som i en ask. LD 1901, nr 173, s. 3.
d) (hvard., numera föga br.) i uttr. hela asken, alltsammans, hela bunten, hela tutten, hela högen. Weste (1807). Han tog hela asken. Almqvist (1842).
e) [jfr motsv. anv. i fsv., ä. d. o. isl.] (fordom) mått af växlande storlek som användes vid mätning af vissa varor, särsk. af honung. Hist. handl. XI. 1: 77 (1530). ½ ask hånong. Skara stifts jordeb. 17 (1540). Een asch korn. Växiö domk. akt. 1683, nr 84. Ask är och (ett) mått; mensura liqvidorum; som innehåller 4 holkar eller Bållar. Broman Gl. (1736). Honungstunnans und erafdelningar kallades .. askar. Väl innehöll hon i allmänhet .. 48 kannor, men askarnes antal på tunnan .. (var) icke öfver allt lika. Falkman Mått 1: 320 (1884). Tjäran mättes (i Jämtland omkr. 1630) efter tunnor om fyra fjärdingar och tolf askar eller pund. S. J. Kardell i Jämtl. fornm. tidskr. 1: 117 (1895).
f) (fordom) om ett slags till bostad för bin använda träramar (med lös botten), af hvilka flere ställdes ofvanpå hvarandra alltefter bisvärmens behof af utrymme. Trenne sådane öfver hvar andra stälte Askar kallas en fulkomlig Bij-Colonie. Triewald Bij 84 (1728). Asken görs .. allenast en fot hög. Broocman Hush. 3: 65 (1736). Hvad den ene kallar Sammansättningar, kallas hos en annan Hålkar, hos den tredje Undersättningar, hos den fjerde Askar, hos den femte Kamrar, hos den sjette Kransar. Fischerström 1: 559 (1779). Rothman Bisk. 1: 186 (1800). — jfr BI-ASK.
h) (†) oeg., om under byggnad varande hus som ännu bl. utgöres af ytterväggarna. Ask, kallas och hvart och et hus som är til bara väggarna upsatt utan at äga tak, golf och inandöme. Broman Gl. (1736).
Anm. I de i Finl. hvard. använda uttr. ha alla sina askar klara (o. d.), hafva alla sina affärer l. företag klara l. i ordning, sköta sina askar väl (o. d.), sköta sina affärer l. angelägenheter väl, torde ordet askar i allm. fattas i anslutning till ASK, sbst.2, men är eg. lån af fin. askare, hushållssyssla, göromål, företag, förehafvande. Af detta askar har äfv. bildats ett verb aska med bet. syssla. Jfr R. Saxén i Landsm. XI. 3: 118 (1898) samt A. O. Freudenthal i Förh. o. upps. 1901, s. 38.
Ssgr: A: ASK-BOTTEN3~20. (aske- Broocman) Schulthess (1885). särsk. (fordom) till f. Triewald Bij 81 (1728). Broocman Hush. 3: 68 (1736). —
-FYLLARE~200, m. särsk. om arbetare (vid tändsticksfabrik) som har till uppgift att fylla tändsticksaskar med tändstickor. Ett femtiotal askfyllare (har) i dag nedlagt arbetet vid Vexiö tändsticksfabrik. PT 1899, nr 10, s. 3. —
-FYLLNADS-LOKAL—00~02. särsk. om lokal där tändsticksaskar fyllas med tändstickor; jfr -FYLLNINGS-SAL. Schulthess (1885). —
-FYLLNINGS-MASKIN—00~02. maskin medelst hvilken tändsticksaskar fyllas med tändstickor. SD(L) 1895, nr 20, s. 2. 2 Uppf. b. 8: 77 (1900). —
-KLISTRINGS-MASKIN—00~02. maskin medelst hvilken papper o. etiketter klistras på (tändsticks)askar. NDA 1895, nr 97 A, s. 4. —
-MAKARE~200. Möller (1745, under boitier). C. J. Lundbäck i LAH 1873, s. 20. A. Raphael i Ekon. samh. 2: 291 (1897). —
-MASKIN~02. maskin för tillverkning af (tändsticks)askar. SD(L) 1895, nr 20, s. 2. De .. af en svensk(,) Poulson, tillsammans med en holländsk tändsticksfabrikant, Loyens, uppfunna askmaskinerna. J. Ohlsson i Tekn. tidskr. 1896, A. K. s. 18. —
-OMSLAG~02. i fråga om tändsticksask, om det fodral hvari den eg. asken (innerasken) inneslutes: ytterask. Både askomslaget och innerasken göras numera allmänt med en maskin. (Ekenberg o.) Landin 916 (1894). —
-STOMME~20. särsk. (fordom) till f. Til en fullkomlig Bi-Colonie behöfvas fyra .. bottnar och tre askstommar. Broocman Hush. 3: 65 (1736). —
-TILLVERKNING~020. Uppf. b. 6: 496 (1875). Asktillverkningen bildar en särskild afdelning inom tändsticksfabrikationen. J. Ohlsson i Tekn. tidskr. 1896, A. K. s. 18. —
B (†): ASKE-BOTTEN, se A. —
SAOB
Spoiler title
Spoiler content