publicerad: 1953
POETISERA pωe1tise4ra, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade ((†) pr. sg. -er Phrygius HimLif. 117 (1615)). vbalsbst. -ANDE, -ING.
Ordformer
(äv. poët-, -icera)
Etymologi
[jfr d. poetisere, t. poetisieren, fr. poétiser, mlat. poetizare; ytterst av gr. ποιητίζειν, till ποιητικός (se POETISK)]
1) (numera mindre br.) skriva poesi (i bet. 2), skriva vers l. dikter; om diktare äv.: dikta, ”sjunga”; ofta med mer l. mindre nedsättande innebörd: rimma; stundom äv. i utvidgad anv., om fågel o. d.: sjunga. Phrygius HimLif. 117 (1615). Aldrig är poetiserandet så allmänt som då poesins sol kastar det bleka återskenet vid sin nedgång. Aspelin Stenbäck 115 (i handl. fr. 1837). (I skogen) poetiserar trasten, utan att vilja helsas för sekularsnille. Palmær Eldbr. 189 (1854). Skaldeförbundet Runa, vilket Strindberg tillsammans med fem poetiserande Uppsalakamrater bildat. 3SAH 50: 55 (1940). — särsk.
a) i uttr. poetisera över (ngn gg om) ngt, skriva poesi l. dikt(er) om ngt; äv. bildl.: uttala sig poetiskt o. d. om ngt, fantisera om ngt. En så djupt både filosofisk och poetisk natur (som Atterbom) är lika långt skild från bemödandet att poetisera öfver filosofien, som från behofvet deraf. Geijer I. 8: 88 (1835). Edgren Kom. 154 (1891: om; bildl.). Hellström Malmros 148 (1931).
b) (tillf.) i utvidgad anv., i uttr. poetisera med ngt, göra ngt poetiskt l. stämningsfullt l. vackert med hjälp av ngt. Hon vill poetisera med vår Herres blommor. Bremer Grann. 1: 111 (1837).
c) (†) i utvidgad anv.: läsa poesi, deklamera. SvBL 9: 478 (1883). En liten krets, där det poetiserades och musicerades en dag hvarannan vecka. 3SAH 7: 199 (1892).
2) (numera föga br.) tr.: versifiera (ngt), göra poesi av (ngt); äv. mer l. mindre bildl. (jfr POESI 4): framställa (ngt) i poetisk l. romantiserad l. idealiserad form; idealisera (ngt). Kellgren (SVS) 4: 340 (1783). Jag saknar .. alldeles gåfvan att kunna poetisera hvad jag vet och erfarit. Wingård Minn. 12: 117 (1850). Hafvet kan .. poetiseras på helt annat sätt (än i gestalt av Ägir l. Ran). Noreen SprSt. 1: 32 (1895). Poetisering av .. Napoleonlegenden. Böök Tegnér 487 (1917). särsk.
b) i utvidgad anv.: göra (ngt) poetiskt l. svärmiskt o. d. Kullberg Mem. 1: 38 (1835). Émile Augier .. hade redan i .. äktenskapsdramat ”Gabrielle” .. sökt poetisera hvardagsprosan och häfda den borgerliga moralen. (Schück o.) Warburg 2LittH IV. 2: 269 (1916).
c) (numera mindre br.) i p. pr. i adjektivisk anv. (oftast med nedsättande innebörd): poetisk, lyrisk; äv.: svärmisk; jfr d. Poetiserande katholicism. Geijer I. 8: 149 (1836). Böttiger 4: 141 (1855, 1869). KKD 5: XIII (1909). särsk. i uttr. poetiserande prosa, lyrisk prosa. 2SAH 48: 198 (1861). 2NF 32: 582 (1921).
d) (tillf.) i p. pr. med adjektivisk bet.: som har l. närmar sig poetisk form; jfr c. Poetiserande lagbud, oftast med alliteration .. träffas i (de fornsvenska) lagarne. Rydqvist SSL 5: 243 (1874).
Spoiler title
Spoiler content