[av oklart urspr.; möjl. delvis (med metates) av t. protzen, uppträda morskt l. kaxigt o. d. (med avs. på formen jfr t. dial. protzig: porzig, morsk), ev. delvis besläktat med l. anslutet till sv. dial. porsa, brista ut i skratt, pårtas, bli stött]
(†) uppträda kaxigt l. drygt l. morskt l. ”nosigt”, ”morska upp” l. ”mopsa” sig; övermodigt o. morskt opponera sig mot ngn annans mening l. hålla på sin egen; propsa; fnysa (åt ngt); ”bråka” l. dyl. Effter någhra ähre som så fast porsa, och göra sigh theröfver misslynt, at man säger trälar plägade i förtijden köpas och sällias så väl i Sverige, som annor land. LPetri Kr. 83(1559). När som theras synd hon straffas effter Herrans befalningh aff Predicanternar, spotte the, rista huffuudhen, portzsa och hoota them medh alt ondt. PPGothus Und. B 7 a(1590). När man .. sätter Gudz ord baak om sigh, och åt them pörssar och leer. Därs. Hh 5 b. (Djävulen) fräser och pårsar .. som en galen Menniskia och wilsinnadt Fiende. Rudbeckius Luther Cat. 186(1667). — Anm. Ordets bet. är icke fullt klar; jfr (med annan ordförklaring o. delvis annan etymologi) Dahlgren Gl.(1890; under porsa o. pörsa).
SAOB
