publicerad: 1953
PORTUGIS por1tugi4s l. -tɯ-, ngn gg -ji4s, i bet. 1 m., i bet. 2 n.; best. -en; pl. -er; l. (numera bl. vard. i bet. 1) PORTUGISARE -gi3sare2, ngn gg -ji3- (portugi`sare Weste), m.; best. -en, äv. -n; pl. =.
Ordformer
(porte- 1687 (: Portegis Arbete). portu- 1635 osv. -ges 1635—1789. -gesare 1789. -gis (-ie-, -ij-, -ss) 1641 osv. -gisare 1772—1896)
Etymologi
[jfr dan. o. nor. portugiser, t. portugiese, eng. portuguese; av port. portuguez, eg.: portugisisk, till PORTUGAL]
1) manlig invånare i l. person från Portugal; i pl. äv. utan avseende på kön. Schroderus Os. III. 2: 68 (1635). Brasilien .. skal vara aldraförst utaf Portugisare uptäkt. Brelin Resa 91 (1758). (Han) mottog oss med en portugisares vanliga höflighet. Lindström Bates 30 (1872). Bolin VFöda 221 (1933). särsk.
a) (numera med arkaistisk l. vard. anstrykning) i sg. best. ss. beteckning för Portugal. Ammunition-saker, som Portugisen begärade att köpa. RP 8: 645 (1641). RARP 3: 187 (1642).
2) [ellips av PORTUGIS-VIN] (†) = PORTUGIS-VIN. Runius (SVS) 2: 224 (c. 1712). ½ anck(a)r(e) hvitt Portugis. HovförtärSthm 1728, s. 3104. Den ditkommer arg och försvuren, / .. Får ett spetsglas godt Portugis. Bellman 5: 142 (c. 1775). Får jag bjuda på ett glas äkta portugis för Mössornas välgång? Heidenstam Svensk. 2: 255 (1910). jfr: Et spetsglas hvit Portugis. TalKronoBränv. 4 (1776; eufemistiskt för: en sup brännvin).
Ssgr (i allm. till 1, †): PORTUGIS-ARBETE. om portugisiskt arbete i metall l. trä o. d. BoupptSthm 1687, s. 589 a. —
(jfr 2) -VIN. [jfr t. portugieswein] portugisiskt vin, vin från Portugal; portvin. Lindestolpe Pest. 60 (1711). Thon GodaVin. 112 (1839). —
Spoiler title
Spoiler content