publicerad: 1954
POSITYR pωs1ity4r l. pos1- l. pω1-, äv. POSITUR -ty4r l. -tɯ4r (positu´r Weste, - -y´r Dalin), förr äv. POSTUR, r. l. f. l. m. (HSH 17: 240 (1633) osv.) ((†) n. RARP 2: 115 (1634: postur), HeerdaQwäde 8 (1700: positeur)); best. -en, äv. -n (ss. n. -et); pl. -er.
Ordformer
(pos- 1633—1907. pose- 1760. posi- 1639 osv. pås- 1653—1671. -teur 1656—1765. -tour 1660—1679. -tur 1633—1952. -ture 1658—1792. -tyr (-ü-) 1647—1952. -töör 1671)
Etymologi
[jfr t. positur, eng. posture; av ä. fr. positure (jfr fr. posture, av it. postura), av lat. positura, till supinstammen i ponere (se PONERA)]
1) (numera föga br.) ställning l. attityd som person l. djur intar; (kropps)ställning, hållning; stundom äv. allmännare: belägenhet, situation; särsk. i uttr. ställa l. sätta sig i posityr, inta en (viss) attityd l. ställning. Palmchron SundhSp. 375 (1642). Då Näsan blir femte benet, är posituren ej särdeles fördelaktig. Dalin Vitt. 6: 443 (c. 1760). Han ställer sig i positur att ge Dorine örfiln. Remmer Tart. 28 (1820). En gammal man i värdig posityr. Jultomten 1912, s. 11. Östergren (1935; äv. ss. synonym till position). Gyllensten Barnab. 131 (1952). — särsk.
c) (†) i uttr. (ut)i full posityr, äv. (i α) i sin fulla posityr.
α) i en imponerande ställning l. i en ställning vartill ngns ämbete l. värdighet berättigar o. d. HeerdaQwäde 8 (1700). KKD 2: 66 (1708: i sin fulla positur). (Vi sågo i rustkammaren) en Kalmuck i full posetyr efter deras bruk klädd i en blå rock. BtVLand 2: 93 (1760).
β) åtföljt av inf.: redo (att göra ngt). Vi .. ha funnit min svägerska i fullt postyr till att ta emot oss. Ekeblad Bref 2: 344 (1662).
d) (†) i sht om föremåls läge l. ställning l. position (se d. o. I 6); äv. bildl., om ställning som person intar i förhållande till annan. Humbla Landcr. 20 (1740; bildl.). Skåpet ligger nu i samma positur (som tidigare). Almqvist Amor. 242 (1839).
2) (numera knappast br.) i sht mil. ställning l. position (se d. o. I 1) som soldat l. militärstyrka l. jägare o. d. befinner sig i; stundom äv.: beredskapsställning, beredskap; särsk. i uttr. sätta l. ställa ngn l. ngt i posityr (att), sätta ngn l. ngt i beredskap (att); äv. stå (ut)i posityr, stå i beredskap, stå beredd; äv. stå l. vara o. d. (ut)i (en) god posityr, ha en god ställning. HSH 17: 240 (1633). Hennes Kongl: Maij:ts Armee står uthi godt postür. RARP 4: 95 (1647). Kongen .. har nu dragit hit (till Helsingör) flottan igen till att stå i påstyr, om hållännaren skulle villa komma. Ekeblad Bref 2: 86 (1658). Runeberg stälde sig i posityr med hanen uppdragen för att plötsligt kunna affyra skottet. Strömborg Runebg IV. 1: 237 (1896). Östergren (1935). — jfr DEFENSIONS-POSITYR. — särsk.
a) (numera föga br.) fäkt. gardställning, försvarsställning. Porath Pal. 1: B 1 a (1693). Hammar (1936).
b) (†) i fråga om himlakroppar: position (se d. o. 6 a), läge; äv. i uttr. himmelens posityr, om himmelns utseende med avs. på himlakropparnas läge. JPGothus NMånsson C 3 a (1639). Rålamb 4: 28 (1690).
3) (†) tillstånd l. skick vari ngt (l. ngn) befinner sig; äv. pregnant: gott skick; särsk. i uttr. sätta l. ställa ngt i posityr att, sätta ngt i ett sådant tillstånd att. RARP 2: 147 (1634). Jagh hafver funnit .. (stadens tillstånd) såsom ett confusum chaos, och vill väl falla migh besvärliget att stella thet i postur. OxBr. 11: 182 (1649). Saken är uthi inthet annat postur kommen. RARP 9: 65 (1664). Biurman Brefst. 162 (1729).
4) (†) figur l. avbildning av person som framställts gm målning l. skulptur l. gjutning o. d.; äv. i utvidgad anv., om skådespelares rollframställning. SvBrIt. 1: 77 (c. 1700). Den södra sidan (på brunnen i Lunds domkyrka) visar tvänne andäcktiga positurer, en munck och en nunna. Corylander LundDomk. 81 (1756). JournLTh. 1813, nr 72, s. 2 (om skådespelares rollframställning). — särsk. i utvidgad anv., i uttr. posityr av människa, person, figur (se d. o. 2, 4). Kyrkoherden, den raraste positur af människa jag någonsin sett. Tersmeden Mem. 4: 22 (1748).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content