PRASEOLIT pras1eωli4t l. -eo-, l. 01—; r.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(-eol- 1839 osv. -iol- 1881)
Etymologi
[jfr t. prasiolith, eng. praseolite, fr. praséolite; bildat av den sv. geologen A. J. Erdmann († 1869) till gr. πράσιος, lökgrön (jfr PRAS), o. λίϑος, sten (jfr LITO-)]
miner. viss lökgrön förvandlingsprodukt (pseudomorfos) av kordierit. Berzelius Brev 11: 221(1839). 2NF(1915).
