PREEXISTERA pre1äksiste4ra l. 01—, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade.
Ordformer
(pre- c. 1820 osv. præ- 1834)
Etymologi
[jfr t. präexistieren, eng. preexist, fr. préexister; till PRE- 2]
filos. o. rel.-hist. existera förut (innan viss annan existens uppkommer); särsk. i fråga om levande varelse: ha föruttillvaro; särsk. i p. pr. i adjektivisk anv. Origenes förklarade Logos för verklig och personlig och åtskild från Fadren, præexisterande före verlden. Rydberg (o. Tegnér) Engelhardt 1: 143(1834). Östergren(1935). särsk. (†) i p. pr. i adjektivisk anv.: som på ngt sätt är given för medvetandet före erfarenheten; jfr APRIORISK a.Dessa .. vinklar, tillhöra de på minsta sätt rymden, såsom preexisterande ursprunglig tankesyn hos oss? Leopold 4: 71(c. 1820). —
