[jfr t. prämisse, eng. premise, premiss; av fr. prémisse, av mlat. præmissæ (sententiæ), pl., premisser, substantiverat p. pf. pl. f. av lat. præmittere, av præ (se PRE-) o. mittere, sända (jfr EMITTERA,MISSIONm. fl.); jfr lat. præmissa, n. pl., det förutskickade]
log. omdöme som (jämte ett l. flera andra omdömen) bildar grund för en slutsats; över- l. undersats i en slutledning; äv. allmännare l. bildl., om ngt som bildar förutsättning l. utgångspunkt för ett resonemang l. en undersökning o. d. (Jag) sammansmidde .. syllogismer både i Barbara och Ferio så riktiga, at sjelfva L - - - ej skulle funnit fel, antingen i Premisser eller Conclusion. Kellgren (SVS) 4: 114(1780). Lindblom Log. 116(1836). Planläggningen (av undersökningen måste) ske på ganska osäkra premisser. Fatab. 1929, s. 191.
