SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1954  
PRESKRIPTION -skripʃω4n (preskripptschón Dalin), r. l. f.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. -scri-. pre- 1742 osv. præ- 1615—1857. prä- 1824—1877)
Etymologi
[jfr t. präskription, eng. o. fr. prescription; av lat. præscriptio (gen. -ōnis), till præscribere (se PRESKRIBERA)]
1) (†) föreskrift; särsk.: ordination (av läkare); äv. konkret, om skriftlig ordination, recept. Samuel gifwer (i slutet av 12:e kap. i 1Sam.) .. en härlig præscription och Bud, huru Jsraels Folck skulle .. komma til en godh Andelig Siäls Helsa. Rudbeckius KonReg. 192 (1615). Præscriptionen på Plåstret, den han framwiste. HdlCollMed. 19/2 1685. Som hans dreng hade en svår frossa, gaf han honom in efter præscriptionen. Rydelius Förn. 310 (1722, 1737).
2) jur. förhållandet att en rättighet l. en skuld l. skyldighet l. ett straff l. brott m. m. efter utgången av viss tid preskriberas; äv.: preskriptionstid; förr äv. om hävd (se d. o. 2) l. ss. generell benämning på preskription i här först angivna bem. o. hävd (kallad adkvisitiv preskription). At alla skulder och privat Prætentioner, som hafwa warit i tiugu åhr förtegne, och ey rätteligen ther på yrckiade, måge blifwa ansedde för sådane, som aldeles äro abandonerade och genom præscription uphäfne. Schmedeman Just. 718 (1680). Prescription. (dvs.) Häfd. Sahlstedt (1769). Att blotta rättigheter .. kunna genom prescription adqvireras, dertill ger vår Lag ingen anledning. Endast corporella saker nämner den såsom föremål för adqvisitiv prescription. Lindblad Prescr. 28 (1827). Kongl. Maj:ts Nådiga Förordning om tioårig preskription och om årsstämning. SFS 1862, nr 10 (rubrik); jfr Därs. 1946, s. 1767. Om präskription enligt svensk allmän förmögenhetsrätt. Nordling (1877; boktitel). Olin Strafflagsrev. 101 (1924). jfr TIOÅRS-, VÄXEL-, ÅTERFALLS-PRESKRIPTION m. fl. —
Ssgr (jur., till 2): PRESKRIPTIONS-AVBROTT~02 l. ~20. Olin Strafflagsrev. 100 (1924). —
-BESTÄMMELSE. Wijkander PreskrBrottm. 102 (1878). —
-REGEL; pl. -regler. Björling CivR 196 (1908). Minnesskr1734Lag 1: 122 (1934). —
-TID. tid inom vilken en rättighet l. skuld l. skyldighet l. ett straff l. brott skall ha utövats resp. utkrävts l. bevakats l. ådömts l. beivrats för att icke preskriberas. Præscriptions-tid i Brottmål. PH 11: 610 (1779). Preskriptionstiden för åtals anställande är, då det gäller allmänt åtal, sex månader. Rönblom Tryckfr. 98 (1940).
Spoiler title
Spoiler content