PROBABILITET prω1babi1lite4t l. prωb1- l. prå1- l. prob1-, l. -bil1-, äv. 01004, r. l. f.; best. -en; pl. (mera tillf.) -er; förr äv. PROBABILITÉ, r. l. f.
Ordformer
(-té 1784—1789. -tet 1757 osv.)
Etymologi
[jfr t. probabilität, eng. probability, fr. probabilité; till lat. probabilitas (gen. -ātis), till probabilis (se PROBABEL)]
2) (i vitter stil o. lärt fackspr.) motsv. PROBABEL 3:sannolikhet, trolighet, möjlighet (se d. o. 4); äv. konkretare, om sannolikt fall o. d. Bergius Småsak. 7: 107(1757). Huru stor probabilitet är, at en menniskia af gifven ålder, kan lefva til vissa år. Fennia XVI. 3: 97(1761). Rydberg Myt. 2: 456(1889). Östergren(1935). särsk.
a) (†) i sådana uttr. som efter probabilitet, med sannolikhet, sannolikt; med all probabilitet, med all sannolikhet. Efter probabilité har jag i alt fall gjort en klok sak. Kellgren (SVS) 6: 221(1789). Med all probabilitet. Ilmoni Sjukd. 1: 293(1846).
b) (†) övergående i bet.: teoretisk tänkbarhet, möjlighet, ngt teoretiskt tänkbart l. möjligt. SvMerc. V. 2: 155(1759). Ditt löfte om (biskops-)förslaget tar jag .. såsom en önskan och en probabilitet, ej vidare. Tegnér (WB) 4: 359(1823).
