SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1954  
PROFITERA prω1fite4ra l. prå1- l. prωf1- l. prof1-, i Sveal. äv. -e3ra2, v.3 -ade. vbalsbst. -ANDE.
Ordformer
(pro- 1632 osv. prou- 1660)
Etymologi
[jfr t. profitieren; av fr. profiter, till profit (se PROFIT)]
1) (†) vara nyttig l. till gagn l. fördel för (ngn), gagna (ngn). OxBr. 10: 337 (1632; med saksubj.). Hwadh iagh profiterat Academien genom qvarnens reparation. Rudbeck Bref 229 (1685). Polhem Brev 79 (1711; med saksubj.).
2) skaffa sig nytta l. fördel l. vinst; numera nästan bl. dels i uttr. profitera av (förr äv. vid) ngt, äv. av ngn, dra l. ha nytta l. fördel l. (ekonomisk) vinning av ngt resp. ngn, äv.: begagna sig av l. utnyttja ngt (t. ex. en fördel), dels i uttr. profitera på ngt l. ngn, förtjäna på ngt l. ngn, äv.: profitera av ngt l. ngn. Profitera aff en .. Fördehl. Rålamb 8: 101 (1691). Ibland dhe jag sökte profitera af i Florence war .. Storhertigens Bibliothecarius. SvBrIt. 1: 19 (c. 1700). Att jag vijd de tienster, hvilcka höga öfverheten i nåder behagat mig anförtro, alz intet profiterat. RARP 17: 157 (1710). Jag talte ock vid honom (dvs. Rousseau) om hans Emile, och sade, at jag mycket profiterat af den Boken. Björnståhl Resa 1: 99 (1770). QLm. 3: 9 (1833: ). I rent ekonomiskt hänseende låter det sig svårligen förneka, att vårt land huvudsakligen profiterat av (första världs-)kriget. SvFolket 11: 28 (1940). Bevare oss för karlar som .. profiterar på sin hjälplöshet. Idun 1952, nr 31, s. 3. — särsk. (†) tr.
a) förtjäna l. vinna (ngt); särsk. i uttr. profitera ngt av l. på ngt. HSH 26: 276 (1633). (År) 1696 inrättades et (lotteri) til en begynnelse i Amersfort, hvaraf Staden profiterade öfver 30000 Gyllen. Dalin Arg. 1: 155 (1733, 1754). Ju mera Bergslagen profiterar, des mera vinner och cronan. 2RARP 12: 448 (1741). Nordforss (1805).
b) tjäna ihop (ngt); äv. i utvidgad anv.: förvärva (ngt); särsk. i uttr. profitera ngt för ngn l. sig. Jag har profiteradt tu ting för mig, sedan jag kom hit, en häst af Bengt Horn och en bössa af Axel Sparre. Ekeblad Bref 1: 372 (1654; rättat efter hskr.). (Man frågade) Hwarföre theras Präster intet profitera eller insambla så mycket som tilförenne? Sylvius Mornay 612 (1674). 2RA 3: 820 (1734).
c) utnyttja l. begagna (ngt). OxBr. 5: 258 (1623). Schybergson FinlH 1: 504 (cit. fr. 1662).
3) (†) i fråga om kunskaper o. d.: göra framsteg; äv.: komma till bättre hälsa, vinna krafter. MoB 7: 71 (1809). Profitera under sin vistelse på landet. Meurman (1847). Ekbohrn (1904).
Avledn. (till 2): PROFITÖR104, m.||ig. [jfr fr. profiteur] (vard., vanl. klandrande) person som arbetar för profitens skull. Selander Mod. 95 (1932).
Spoiler title
Spoiler content