PROGRESSISM prω1gräsis4m l. prå1- l. prωg1- l. prog1-, äv. -es-, r. l. m.; best. -en.
Etymologi
[jfr t. progressismus, fr. progressisme; till PROGRESSIST]
(mindre br.) progressiv (se d. o. 4) åskådning l. inriktning i politiska frågor; progressiv politik. Motsatsen mällan den Sverges politiska lif behärskande konservatismen och den Norges politiska lif behärskande progressismen. KarlstT 1895, nr 1707, s. 2. Kjellén Stormakt. 2: 19 (1905). —
