PROHIBERA prω1hibe4ra l. prå1-, i Sveal. äv. -e3ra2, v. -ade. vbalsbst. -ANDE; jfr PROHIBITION.
Etymologi
[jfr t. prohibieren, fr. prohiber; av lat. prohibere, avhålla, förhindra, förbjuda, av pro- (se PRO-, prefix1) o. habere, ha, hålla (se HABITUS). — Jfr INHIBERA]
(numera knappast br.) förhindra (ngt), hindra; förbjuda. Man skall Förbudet ta bort af Er port, / Intet Calas prohiberas. Envallsson Slått. 26(1787). Dalin(1855). Hammar(1936).