PROHIBITISM prω1hibitis4m l. prå1-, l. 0104, r. l. m.; best. -en.
(i fackspr.) system l. åskådning l. grundsats enligt vilket (vilken) en regering söker skydda det egna landets handel o. näringsliv gm prohibitiva åtgärder (t. ex. införande av import- l. exportförbud l. förbud mot användande av främmande arbetskraft). AB 1830, nr 9, s. 1. En trångsinnad prohibitism, som 1848 fordrade aflägsnandet från Paris af alla främmande arbetare. Bergstedt Clément PolitEkon. LII (1868). 2NF 18: 48 (1912). —
