PROLAN prωla4n l. pro-, n.; best. -et.
Etymologi
[jfr t. o. eng. prolan; bildat av den tyske gynekologen B. Zondek (f. 1891) till lat. proles, avkomma, barn (se PROLETÄR)]
med. ett slags könshormon som avsöndras från främre delen av undre hjärnbihanget o. som finnes i urin från havande kvinnor. Bolin LevLivKem. 105 (1931). Wernstedt (1951).
