SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1954  
PROTÉ, m.||ig.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[av fr. protée, till det gr. mytologiska namnet PROTEUS (se d. o.)]
(†) person som (liksom den grekiska havsgudomligheten Proteus) kan anta olika skepnader l. gestalter, kameleont (se d. o. 3); äv. bildl. Din sång som en Proté sin skapnad skall förbyta, / Än kasta tankan om, än ordens ordning bryta. Gyllenborg Skald. 21 (1798). JournLTh. 1811, s. 1160 (bildl.).
Spoiler title
Spoiler content