SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1954  
PROTIST prωtis4t l. pro-, r. l. m.; best. -en; pl. -er.
Etymologi
[efter t. protist; till gr. πρώτιστος, superlativ till πρῶτος, först, främst, ursprunglig (se PROTO-)]
biol. (av den tyske zoologen E. Haeckel († 1919) införd) benämning på encelliga (mikro)-organismer (på gränsen mellan växter o. djur) med undantag av grönalger; särsk. i pl. UpsLäkF 1870—71, s. 419. Broman Männ. 1: 21 (1925).
Ssg: PROTIST-RIKE(T). [efter t. protistreich] biol. Protist-riket, från hvilket djur- och växtriket ut gått. NF 6: 466 (1882).
Spoiler title
Spoiler content