SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1954  
PROVIANTERA prω1viante4ra l. prωv1-, äv. prå1- l. prov1-, i Sveal. äv. -e3ra2 (- -anntèra Dalin), v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING (se d. o.), -NING (se PROVIANTERING); jfr PROVIANTERI.
Ordformer
(proffui- 1656. profi- 1633. provi- 1556 osv. -ant- 1556 osv. -ent- 16171644)
Etymologi
[jfr dan. o. nor. proviantere, holl. proviandeeren; av t. proviantieren, till proviant (se PROVIANT)]
I. (i sht i fackspr.) tr.: förse (ngn l. ngt) med proviant l. livsmedel(sförråd); i p. pf. äv. i mer l. mindre adjektivisk anv. G1R 26: 823 (1556). Landstigningen skedde i Calmarsund, då Konungen provianterade sina fartyg. Lagerbring 1Hist. 4: 92 (1783). SFS 1934, s. 631. — särsk.
a) (†) med refl. obj.; jfr b β. Petreius Beskr. 1: 31 (1614). Ifrån d. 1. till d. 12. (oktober 1708) stodo vi (dvs. den sv. armén) stilla och provianterade oss. HH XVIII. 4: 12 (1708). Meurman (1847).
b) i mer l. mindre oeg. l. utvidgad anv.
α) i fråga om födoämnesförråd som upplägges av vissa djur. UVTF 34: 76 (1886). Fullt provianterade celler. ArkZool. III. 17: 7 (1907).
β) (†) förse (ngn resp., med refl. obj., sig) med mat l. föda o. d.; äv. (enst.) metonymiskt för: beta. De utmattade öken stadnade på en grön, mycket aptitlig äng för att proviantera sig. CFDahlgren 4: 248 (1831). Lundgren MålAnt. 3: 83 (1873).
γ) (†) allmännare: förse l. utrusta (ngn l. ngt med ngt). Denna sednare march (skulle) rasta öfver en dag i Linköping, och här vid residencet provianteras med penningar. Nyrén Charakt. 87 (c. 1765). Hellberg Samtida 8: 126 (cit. fr. 1852).
II. intr.: förse sig med l. skaffa proviant l. livsmedel(sförråd); ofta mer l. mindre oeg. l. bildl., i fråga om inköp l. anskaffande av matvaror för en enskild persons l. ett enskilt hushålls räkning o. d. Schroderus Dict. 260 (c. (1635). Om Enkelt Fartyg under resan Provianterar (osv.). ReglArméenFl. 1788, s. 17. För mig var det att proviantera för söndagen. Wägner Norrt. 22 (1908).
Spoiler title
Spoiler content