SAOL SO SAOB Alla tre läs på saob.se SAOB Svenska Akademiens ordbok publicerad: 1954 PROVINSIALLÄKARE prωvin1sia3l~lä2-kare, äv. pro-, l. 1003~, m.||ig.; best. -en, äv. -n; pl. =. Ordformer (provincial- 1756—1888. provinsial- 1847 osv.) Etymologi [av PROVINSIAL, adj., o. LÄKARE] civil, statlig tjänsteläkare (med vissa fastställda åligganden) med tjänstgöring inom ett visst (landsorts)-distrikt. PH 6: 4431 (1756). Extra provincial-läkare. SFS 1829, s. 284. Därs. 1940, s. 709. Ssgr: PROVINSIALLÄKAR- l. PROVINSIALLÄKARE-BEFATTNING. Hygiea 1844, s. 472. — -BOSTAD~20 l. ~02. BtRiksdP 1890, I. 1: nr 8, s. 5. — -DISTRIKT. SFS 1834, nr 38, s. 4. — -KÅR. Hygiea 1908, 1: 298. — -LÖN. SFS 1834, nr 38, s. 3. — -STAT. 1) sammanfattningen av provinsialläkarna i riket. BtRiksdP 1890, I. 1: nr 8, s. 2. 2) provinsialläkarnas lönestat. BtRiksdP 1894, I. 1: nr 9, s. 3. — -STATION. (numera mindre br.) ort där en provinsialläkare är stationerad. Hygiea 1844, s. 477. Därs. 1887, s. 495. — -TAXA. provinsialläkares arvodestaxa. BtRiksdP 1911, I. 2: nr 294, s. 1. — -TJÄNST. en provinsialläkares tjänst l. befattning. SFS 1834, nr 38, s. 3. SAOB Alfabetisk lista provinsholts subst. provinsial subst. provinsial adj. provinsialism subst. provinsialistisk provinsialläkare subst. provinsie provinsiell adj. provinsiellt provinsiäl provinsk adj. Till alla ordböcker Spoiler title Spoiler content
