SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1954  
PRUT prɯ4t, n.; best. -et.
Ordformer
(förr äv. -uu-, -th)
Etymologi
[jfr nor. prut, prut, mlt. prot, tal, prat, holl. preut, knot, motsägelse; till PRUTA]
1) (†; se dock b) till PRUTA 1: knot(ande), invändning(ar), opposition, motstånd; särsk. i uttr. bruka l. göra prut, göra invändningar l. motstånd; föra l. visa prut mot ngt, göra invändningar l. opponera sig mot ngt. Skogekär Bärgbo Wen. 59 (c. 1635); jfr 7. Mot höga maktens wåld skall aldrig föras prut. LejonkDr. 177 (1688). Geisler Fägnet. D 1 b (1709: bruka prut). Grytan sad' åth Krukan: Kom! / Lät oss see oss lijtet om: / .. Krukan giorde länge pruth, / Hur törs iag mig wåga uth? ÖB 57 (c. 1712). Kolmodin QvSp. 2: 18 (1750: visa .. prut). Hedenstierna Kaleid. 24 (1884). särsk.
a) i uttr. med (något) prut, med l. under (något) knotande; med stort prut, med l. under mycket knotande; jfr 2 a. Tiällmann Vitt. 185 (1692). Drengiarna vägrade sig i förstonne (att bära den sjuka). .. The togo henne endteligen med stort prut. Swedberg Lefv. 542 (1729). Hon föresatte sig att godset skulle säljas, / Och jag, jag medgaf det, fastän med något prut. Remmer Theat. 2: 188 (1815). Törneros Brev 1: 157 (1825; uppl. 1925).
b) (fullt br.) i uttr. utan (minsta) prut, i sht förr äv. förutan prut, utan (minsta) knot, utan opposition, utan invändningar; förr äv. allmännare: ovillkorligen l. ovedersägligen; jfr 2 b, 3, 6, 7 slutet. Rydelius Vitt. 6 (1706). Om natten fick jag ett förbannadt diarrhée; måste up utan prut, och afbörda mig i pottan. Kellgren (SVS) 6: 255 (1789). (En sådan man är) Förutan prut et af de båda: / Narr, eller Skälm. Därs. 2: 344 (1792). Torkil lyder utan prut. Han vet, att modern tål ingen olydnad. BygdFolk 1: 155 (1927).
2) i utvidgad anv. av 1 (med anslutning till 7): krångel, svårigheter, besvär, möda.
a) (numera bl. mera tillf.) i utvidgad anv. av 1 a, i sådana uttr. som med (stort l. mycket) prut (jfr 3), med (stort) besvär, med (mycken) möda, med (mycket) krångel; förr äv.: med nöd o. näppe. Spegel TPar. 115 (1705). Jag fick min examen med prut och möda. Runeberg (SVS) 2: 127 (c. 1828). Nu kom jag just med prut på rätt. Dens. ESkr. 2: 180 (1834). Det gick först .. med mycket prut. Östergren (1935).
b) (utom i Finl. numera bl. mera tillf.) i utvidgad anv. av 1 b, i uttr. utan prut (jfr 3, 6, 7 slutet), utan krångel, utan besvär, utan vidare. Utan prut blef han rekryt vid Dunckers kompani. Runeberg 2: 50 (1846).
c) (utom i Finl. numera bl. mera tillf.) i uttr. efter mycket prut (jfr 3), efter mycket krångel, efter många svårigheter. Weste (1807). Den ene (av de båda vännerna) tog ändå till slut / Examen efter mycket prut. Meyer Dikt. 81 (1881). Östergren (1935).
3) (numera bl. tillf.) krus(ande); särsk. i uttr. med mycket prut (jfr 2 a), med mycket krus; utan (mycket) prut (jfr 1 b, 2 b, 6, 7 slutet), utan (mycket) krus; efter mycket prut (jfr 2 c), efter mycket krus; jfr PRUTA 5 d. ConsEcclAboP 340 (1659). Jag har med mycket prut, / Min Syster öfvertalt, at följa med mig ut. Knöppel Mannsschol. 7 (1741). Jag (dvs. Berzelius) hörde, efter mycket prut, en af .. (den tyske kemisten Mitscherlichs) föreläsningar. Berzelius Brev 11: 57 (1822). Gabriella fattade honom, utan mycket prut, i rockskörtet. Carlén Rosen 412 (1842). Scholander 2: 132 (1866).
4) (†) till PRUTA 2: pockande; tvång. Een Flickas Kiött fördraer eij Pruth / Bins det hårt in, det spricker uth. Lucidor (SVS) 461 (1674). Kolmodin QvSp. 1: 336 (1732).
5) (†) till PRUTA 3: gräl, träta. (De) kommo i prut, och .. (han) svor på, at han aldrig skulle vigas vid henne. VDAkt. 1739, nr 525 (1738).
6) till PRUTA 4: prutande, strävan att uppnå (l. erbjudande om) nedsättning av ett vid köp l. annan förhandling om ekonomiska angelägenheter urspr. nämnt belopp. Utan prut (jfr 1 b, 2 b, 3, 7 slutet). Ja, Perser wilja ock thet godz (dvs. märgen av ett visst trädslag) så gierna äga, / At the thet vthan prut moot bästa silfwer wäga. Spegel ÖPar. 27 (1705); jfr 1 b. Lind (1738). Gumman (i lumpaffären) tålde inget prut. Lindorm Bekänn. 52 (1922).
7) (numera bl. mera tillf.) till PRUTA 5: köpslående, ackorderande; förr äv.: noggrannhet, pedanteri. Bort rädde Skalder! .. / Som i en Hielte-dickt, med tårt och magert pruth, / Lik som i Crönikor grannt räknen tijden uth. Düben Boileau Skald. 14 (1721). Efter litet prut — ty jag (dvs. en guvernant) gaf icke med mig — erhöll jag (kompensation för ändringen av schemat). Almqvist AmH 1: 76 (1840). Edfelt UngDag. 46 (1925). — särsk. i uttr. utan (minsta) prut, i sht förr äv. förutan prut (jfr 1 b, 2 b, 3, 6), utan köpslående; äv.: utan att taga ngra hänsyn, utan eftergifter, fullt ut. Ehrenadler Tel. 761 (1723). När nu du är en sköka du, / Så var det utan prut! Rydberg Faust 204 (1878; t. orig.: So sei's auch eben recht). (Almqvists farbror) förbjöd utgifvandet (av Amorina) utan minsta prut. Lysander Almqvist 310 (1878). Vi hatade honom och hämnades utan prut och förbarmande. Nilsson HistFärs 167 (1940).
Spoiler title
Spoiler content