SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1954  
PRUTT prut4, r. l. m.; best. -en; pl. -ar.
Etymologi
[sv. dial. prutt; av ljudhärmande urspr.; jfr PRUTT, interj., PRUTTA]
(vard.) fjärt. Nordforss (1805). Dalin (1855).
Spoiler title
Spoiler content