SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1954  
PRÄSTINNA prästin3a2, f.; best. -an; pl. -or.
Ordformer
(präst- (pre-) 1635 osv. präster- 1723)
Etymologi
[jfr d. præstinde, t. priesterin; avledn. av PRÄST]
1) (†) prästs hustru, prästfru; jfr PRÄST 2. Min prestgård, — huru dubbelt dyrbar skulle den ej bli för mig, om lilla Nora der blefve Prestinna! Bremer Pres. 221 (1834). — särsk. om hednisk prästs hustru; jfr PRÄST 4 b. Cavallin (1876).
2) (i högstämt religiöst spr.) om kvinna som (utan att vara prästvigd) ägnat sitt liv åt att förkunna Guds ord; särsk. i sådana uttr. som en Jesu Kristi prästinna; jfr PRÄST 2. In i döden bevarade .. (Hanna Ouchterlony) sin värdighet som en Jesu Kristi prästinna. Petri Ouchterlony 495 (1924). jfr (†): Tagher någen een Prästinna til ächta, han wari förbannat. Schroderus Os. 2: 418 (1635; lat. orig.: Presbyteram); med avs. på bet. jfr dels Du Cange (1886; under presbyteræ), dels: Prästinnor wore sådane Qwinnor, som hade begifwit sigh i Gudztiensten och vthlofwat Kyskheet. Schroderus Os. 2: 418 (1635).
3) i fråga om hedniska religionsformer kvinnlig präst; jfr PRÄST 4 b. Linc. (1640; under sacerdotissa; bet. oviss). Präster och Prästinnor äro de heliga personer, af hvilka Negrernes gudstjenst beror. Oldendorp 1: 303 (1786). (Theano) af Troerna vardt insatt (dvs. utsedd) till Athenes prestinna. Johansson HomIl. 6: 300 (1846). Briem KvinnRel. 34 (1933). — jfr OFFER-, ORAKEL-PRÄSTINNA.
4) (i sht i högre stil; se dock a β) i mer l. mindre bildl. anv. av 3; jfr PRÄST 5. En Skönhet ung och fri, / Skal til Din Graf med rosor gå, / Och Dess Prestinna bli. Lidner (SVS) 2: 107 (1783). (Hypatia) var den hedniska visdomens sista prästinna. Rydberg KultFörel. 3: 99 (1886). En humanitetens prästinna som Elsa Brändström. GHT 1945, nr 71, s. 13. — särsk.
a) med angivande av ngn viss gudomlighet (särsk. i den grekisk-romerska mytologien) som ngn gm sin värksamhet l. livsföring tänkes tjäna, samt i uttr. som närmast ansluta sig till denna anv.; jfr PRÄST 5 a. Thalia saknar ej heller utmärkta prestinnor (vid Paris teatrar). JournLTh. 1812, nr 241, s. 3. särsk.
α) i uttr. Backi prästinna, se BACKUS b β.
β) (kåserande, skämts.) i omskrivande beteckningar för sköka (demimond l. gatflicka); jfr c. Syndens prestinnor. Beckman Amer. 2: 53 (1883). (Spanjorskorna) betraktades i allmänhet som de minst aktningsvärda af kärleksgudinnans prästinnor i Rom. Söderhjelm ItRenäss. 284 (1907). Några bedagade prästinnor i Cytheres tempel. Wrangel Paris 364 (1909). Martinson Kap 106 (1933). jfr KÄRLEKS-, VENUS-PRÄSTINNA.
b) (tillf.) övergående i bet.: skådespelerska. Dramatiska teaterns mest ryktbara prästinna bar namnet Fredrika Löf, som hon tidigt nobiliserade till Löven. Nordensvan SvTeat. 1: 61 (1917).
c) (†) övergående i bet.: sköka, gatflicka; jfr a β. Bellman (BellmS) 4: 131 (1771). Prestinnorna vid hamnen. Rydberg Ath. 407 (1859, 1876).
Ssgr (till 3): PRÄSTINNE-BEFATTNING. 3NF 6: 380 (1926).
-LIK, adj. lik en prästinna(s). Hon drog hufvudet en smula åt den högra skuldran i en prestinnelik ställning, som (osv.). Söderberg France Nov. 225 (1897).
-SKRUD. Risberg Aisch. 43 (1890).
Spoiler title
Spoiler content