publicerad: 1955
PUKA, sbst.2, r. l. f.; best. -an; pl. -or (Broman Glys. 3: 53 (c. 1730), AllmogHemsl.) l. -er (HammarbyKInvent.).
Etymologi
[till sv. dial. puka, v., skrapa samman jord omkring rötterna på kål l. potatis o. d. (se PUKA, v.2)]
(†) humlekupa. HammarbyKInvent. 1713. Hvart 3:de åhr gräfvas Pukorne opp, då rötterna ränsas och omläggas. AllmogHemsl. 108 (i handl. fr. 1741).
-HUMLE-GÅRD. (puk- c. 1730. puke- 1741) humlegård där humle odlas i kupor. Broman Glys. 3: 50 (c. 1730). AllmogHemsl. 108 (i handl. fr. 1741).
Spoiler title
Spoiler content