SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1955  
PUL, sbst.2, n.
Ordformer
(puel 1526. pul (-uu-) 15921703)
Etymologi
[sv. dial. pul; jfr nyisl. púl, slit o. släp; till PULA]
(†) strängt arbete, besvär, möda. G1R 3: 284 (1526). Han (lät) .. medh stoort pul och mykin vmkostnat, byggia en stoor och wäldigh bro. Skytte Or. C 1 a (1604). Han kom vndan med puul och stoor lijffsfahra. Tegel G1 2: 55 (1622). Bib. 1703, Ordel. (under pulsam; anfört ss. brukeligit i somliga landzorter).
Spoiler title
Spoiler content