PURIFIKATORISK pɯ1rifik1atω4risk l. pur1-, äv. -fi1-, äv. 010—, adj.; adv. -T.
Etymologi
[av t. purifikatorisch; liksom eng. purificatory till senlat. purificatorius, renande, till purificare (se PURIFIERA)]
(i lärt fackspr.) som har samband med en reningsprocess, renande. (Våreldarnas) purifikatoriska ursprung. FolklEtnSt. 1: 269 (1916). —
