SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1955  
PYRSCH pyr4ʃ, r. l. f.; best. -en; pl. -er32.
Ordformer
(äv. pürsch)
Etymologi
[jfr d. pyrsch; av t. pürsch, pirsch, birsch, vbalsbst. till pürschen (se PYRSCHA)]
jäg. pyrschjakt. BiblJäg. 4: 291 (1897). En oerhört spännande pyrsch mot de brölande hjortarna. Lagercrantz KolmKarp. 58 (1935).
Ssgr, se pyrscha ssgr.
Spoiler title
Spoiler content