publicerad: 1955
PÅ ssgr (forts.; jfr anm. sp. 2716):
(I 46, II 4) -DRUCKEN, p. adj. (†) som drickes l. druckits ovanpå l. efter ngt annat. 2. skedblad (av en viss lösning intogs) om dagen, hvarje gång med ½ stop kornvatten pådrucket. Acrel Chir. 258 (1759). —
(III 2, III 2 o) -DRYFTANDE, n. [efterleden sannol. till en dialektal sidoform till drifta; jfr sv. dial. dröfta, driva omkring, ströva omkring, dryft, flock, drift] (†) påyrkande l. påtryckning; jfr pådriva 5 d, e, på-drift b. Skeer .. troolofningen icke [af] fästemöens eenträgenheet, uthan mera af gifftomannens inrådande och pådryftande, .. då (osv.). FörarbSvLag 7: 68 (1690). —
(I 13, III 2) -DRYPA, -ning.
1) om vätska o. d.: falla ned på ngt i droppar l. droppvis; nästan bl. i p. pr.; jfr drypa 1. SvTyHlex. (1851). TT 1876, s. 11.
2) (†) om träd som det dryper av: i droppar l. droppvis giva ifrån sig vatten som faller på (ngt); jfr drypa 2 d. I Trägården kan man medh Plancken eller Hägnaden rundt om göra Kryddesängiar, allenast Trän them icke pådrypa. Risingh LandB 50 (1671).
3) låta (ngt) falla i droppar l. droppvis (l. ss. en droppe) på ngt, drypa (ngt på ngt); jfr drypa 3. Rinman JärnH 454 (1782). Pådryper man en droppa koboltsolution (på magnesiumoxid) .., så (osv.). Berzelius Kemi 2: 484 (1812). Pådrypning av adrenalin. 3NF 3: 550 (1925). —
(I 13, 15, III 2) -DYMLA, -ing. (-dim- 1880) (i sht i ä. fackspr.) sätta på l. fast (ngt) med dymlingar; jfr dymla, v.1 TT 1880, s. 57. —
(I 1, III 1) -DYNA, r. l. f. [sv. dial. pådyna] (†) dyna l. dunbolster avsedd att ha över sig (i stället för täcke), då man ligger i bädden; jfr över-bolster, -dyna. BoupptVäxjö 1762. —
(III 5) -DYVLA, förr äv. -DIVLA, -ing. (ngt vard.) pådikta (ngn l. ngt ngt); påbörda (se på-börda, v. 1 e, 2); vanl. med avs. på ngt som lägges ngn l. ngt till last (nästan bl. med bibegrepp av att detta sker orättmätigt), stundom äv. (i sht skämts.) med avs. på ngt som länder till ngns heder l. beröm (jfr på-börda, v. 2 a). Lindfors (1824). Allt hvad som händer och sker, / .. man mig som syndabock pådyfla vill. MCramær (1846) hos Schöldström Skämt. 37. (Spåkvinnan) pådyvlade honom .. en massa dygder. Bergman JoH 10 (1926). Skulle .. (de) lyckas pådyvla statsöverhuvudet personligen ansvaret för .. avvikelserna från neutralitet, .. då (osv.). GHT 1943, nr 142, s. 9. särsk. i utvidgad anv.
a) (†) pådikta l. påbörda (ngn) bekantskap med (ngn). Jag kan sannerligen inte begripa, varför helt obekanta personager skall pådyvlas mig. Lyttkens DomRud. 80 (1950; efter handl. fr. 1794).
b) pracka på l. påtruga l. påtvinga (ngn ngt l. ngn); jfr på-börda, v. 3 (slutet), samt på III 2 k. Nyblom Twain 1: 79 (1873). En vägvisare .. pådyflas man ock, hvilken är alldeles onödig. Centerwall Hellas 410 (1888). OoB 1931, s. 416.
SAOB
Spoiler title
Spoiler content