SAOB
Svenska Akademiens ordbok
tryckår: 1955  
RABBLERA, v.
Etymologi
[avledn. av ä. sv. raball (se RIBALD)]
(†) gå o. driva, slå dank; leva i sus o. dus, rumla, ruckla. Schroderus Dict. 260 (c. 1635). Godagzkarar .. lätias och slå danck (rabblera, gå på sit junckerskap) och om Söknedagar. Dens. Comenius 887 (1639).
Spoiler title