RACKLA rak3la2, v.2 -ade. vbalsbst. (tillf.) -ANDE, -ING.
Etymologi
[sv. dial. rackla, rackla kring, motsv. nor. dial. rakla; till RACKA, v.3]
(i vissa trakter, bygdemålsfärgat) mer l. mindre klandrande: färdas l. fara (långt o. i onödan), flacka omkring (långt); oftast i förb. rackla omkring (se nedan). Læstadius 2Journ. 133 (1833; om häst på bete). Ingen hade tid, hvarken för sig eller sina hästar, att rackla långa vägar. Knorring Skizz. II. 2: 7 (1845).
Särsk. förb.: RACKLA OMKRING10 04 l. KRING4. (i vissa trakter, bygdemålsfärgat) mer l. mindre klandrande: driva l. flacka l. färdas omkring (långt o. i onödan). Lofoten, dit jämtarna måste komma, antingen de äro ombord på valfångare eller rackla omkring på egen hand. Molin FrÅdal 187 (c. 1895). De .. måste fly från nybygget och racklade sedan kring som landsstrykare. Modin GTåsjö 132 (1916).
