SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1956  
RAFFEL raf4el, sbst.1, r.; best. -n; pl. rafflar.
Etymologi
[sannol. av t. raffel, skrapa, l. en lt. motsvarighet därtill; till raffeln (se RAFFLA, v.2)]
(i fackspr., i vissa trakter) sotarskrapa. SDS 1933, nr 76, s. 13.
Spoiler title
Spoiler content