SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1956  
RANGLA raŋ3la2, v.1 -ade. vbalsbst. -ANDE; jfr RANGEL.
Ordformer
(rang- 1680 osv. rång- 1695)
Etymologi
[sv. dial. rangla, rångla, ragla, vackla, rangla, växa fort, skjuta i vädret (utan erforderlig grovhet o. styrka); jfr d. rangle, ragla, vackla, festa, rumla, d. dial. rangle, växa, skjuta i vädret, nor. (dial.) rangle, ragla, vackla, gå o. driva, rumla, nyisl. rangla, ströva omkring, gå o. driva, svänga hit o. dit (om båt); av omstritt urspr.]
1) (vard.) om person l. djur: röra sig l. gå ostadigt l. osäkert o. d., ragla, vackla; särsk. i p. pr. i adjektivisk anv. (jfr c). Sådana .., som komma Druckne i Kyrckian rånglandes. Fernander Theatr. 314 (1695). (Utterungens) gång var ranglande. TJäg. 1833, s. 406. En ranglande gestalt, som tar stöd mot väggen. Östergren (1935). — särsk.
a) (†) i allmännare anv.: gå (vacklande l. med stort besvär o. d.). (Bröllop i hemmen) tyckias mer bekväma / än rangla hvarje gång i kyrkian. Castrén StormaktstDiktn. 103 (cit. fr. 1680).
b) (numera föga br.) i utvidgad anv.: gå o. driva, flacka (runt), ströva (omkring). Om nattetiderne ranglade .. (Nero) kring gaturne med sit olidelige sälskap. Dryselius Monarchsp. 158 (1691). Siwertz Ung 243 (1949).
c) (mera tillf.) i p. pr. i adjektivisk anv., om föremål: ranglig (se d. o. 1), skranglig. Ett löjligt litet ranglande och ruskande tåg. Boberg IllRes. 187 (1935).
2) (†) om växt(del) o. d.: växa l. skjuta fram l. ut (i form av långa o. smala revor o. d.). De .. qvistar .. som vilja rangla för långt ut. Serenius EngÅkerm. 18 (1727); möjl. särsk. förb.
Särsk. förb.: RANGLA UPP10 4 l. OPP4.
1) (tillf., vard.) till 1: resa sig l. stiga upp på ett ostadigt l. vacklande sätt, ragla upp. Mannen, som låg på sängen, ranglade nu upp. Kolthoff Minn. 87 (1897).
2) (†) till 2, om person: bli (lång o.) ranglig, växa, skjuta i vädret. Du vet hvilken liten ”krypplinge” jag var; det är först under sista året, som jag ranglat upp. Sundblad Tusch 1: 8 (1887). —
RANGLA UT. (†) till 2: skjuta ut (i form av långa revor o. d.). Serenius EngÅkerm. 239 (1727).
Spoiler title
Spoiler content