SAOL SO SAOB Alla tre läs på saob.se SAOB Svenska Akademiens ordbok publicerad: 1956 RANKETT raŋkät4 l. RANKET raŋ4ket, äv. RAKETT rakät4, sbst.4, r. l. m. l. f.; best. -en; pl. -er. Ordformer (rakett (-ck-) 1773—1948. ranket 1773 osv. rankett (-ck-) 1923 osv.) Etymologi [jfr t. rankett, rackett, eng. ranket(t), racket(t); av ovisst urspr.] mus. 1) (förr) ett slags blåsinstrument av trä (från 1500- o. 1600-talen) som liknade dulcianen o. var en föregångare till fagotten. Hülphers Mus. 88 (1773). Brodin 190 (1948). 2) orgeltungstämma hörande till regalerna, med en torr ton. Hülphers Mus. 88 (1773). Brodin 190 (1948). SAOB Alfabetisk lista ranke subst. rankedart subst. ranken ranket subst. ranket adj. rankett subst.4 rankhet rankig adj.1 rankig adj.2 rankighet rankigt Till alla ordböcker Spoiler title Spoiler content
