SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1956  
RANUNKULACÉ ranuŋ1kulase4 l. -kɯ-, r. l. f.; best. -n l. -en; pl. -er.
Ordformer
(förr äv. -cul-)
Etymologi
[jfr t. ranunkulazee, fr. renonculacé; till nylat. ranunculaceæ, pl., till lat. ranunculus (se RANUNKEL)]
bot. ranunkelväxt; i pl. äv. ss. namn på familjen Ranunculaceæ. Agardh (o. Ljungberg) III. 1: 268 (1857). SvUppslB (1935).
Spoiler title
Spoiler content