SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1956  
RAREFIERA rar1efie4ra, äv. ra1-, l. 01—, i Sveal. äv. -e3ra2, äv. RARIFIERA rar1if- osv., v. -ade. vbalsbst. -ANDE, -ING; jfr RAREFAKTION.
Ordformer
(rare- 1761 osv. rari- 17101922)
Etymologi
[jfr t. rarefizieren, eng. rarefy; av fr. raréfier, motsv. lat. rarefacere, av rarus (se RAR) o. facere, göra (se FACIT)]
(numera bl. i vetenskapligt fackspr., särsk. fys. o. med.) göra (ett ämne) mindre kompakt, förtunna; uttunna; äv. i pass. med intr. bet.; särsk. med. i fråga om förtunning av en vävnad gm atrofi. Polhem Brev 12 (1710). Den värmande materien, af hvilken alla kroppar utspännas och rarefieras. Wallerius Tank. 14 (1776). Stromat skleroseras med hyalina kärlförändringar, rarefieras och atrofierar. Löwegren Oftalm. 387 (1923).
Spoiler title
Spoiler content