[jfr t., eng., fr. o. it. re; eg. första stavelsen i lat. resonare, vilket ord inledde andra halvversen i den mlat. hymn som ligger till grund för tonbenämningarna vid solmisationen (se vidare under FA)]
mus. förr vid solmisation (liksom fortfarande i romanska länder) använd, i våra dagar icke sällan vid undervisning l. övning i sång (enl. den s. k. solfametoden) brukad benämning på tonen d; i sistnämnda fall därjämte, liksom äv. understundom tidigare, om andra tonen i vilken (sjungen) durskala som helst. IErici Colerus 1: 387(c. 1645). Beyer Sång. 48(1887).
