SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1956  
REBUTANT, adj.
Etymologi
[av fr. rebutant, till rebuter (se REBUTERA)]
(†) frånstötande, motbjudande, vidrig. Polyfem IV. 39: 4 (1811). Phosph. 1811, s. 464. Ekbohrn (1904).
Spoiler title
Spoiler content