publicerad: 1956
REE, interj.
Ordformer
(ree c. 1690—1698. reh 1698)
Etymologi
(†) sjöt. kommandoord använt på (mindre) segelfartyg, då skeppet skulle gå över stag o. manskapet ställa sig berett vid brassar o. skot o. d.; ”klart att vända”. Ree, ree, kom ror i lää. Rosenfeldt Vitt. 253 (c. 1690). Styrman Roor i Lää, dicht om Bord, Reh, Ree. Dens. Tourville 23 (1698).
SAOB
Spoiler title
Spoiler content