publicerad: 1956
REGALERA re1gale4ra l. reg1-, i Sveal. äv. -e3ra2, v.1 -ade ((†) ipf. -erde KKD 12: 407 (1710)). vbalsbst. -ANDE, -ING.
Ordformer
(regaillera 1700. regalera 1627 osv. regaliera c. 1700)
Etymologi
[jfr t. regalieren, eng. regale; av fr. régaler, avledn. av régal (ffr. rigal(l)e), nöje, fägnad, kalas, läckerhet, i ffr. äv.: glam l. glatt sorl o. d. (se REAL, sbst.4)]
1) bereda (ngn) nöje, roa (ngn); numera bl. i uttr. regalera ngn med ngt, bereda ngn nöje l. roa ngn med ngt l. (o. numera bl., ngt ålderdomligt) undfägna ngn med ngt (t. ex. berättelse, anekdot, nyhet); stundom äv. mer l. mindre ironiskt (jfr 4), i fråga om ”undfägnande” med ngt onyttigt l. värdelöst o. d.; av språkkänslan numera oftast (o. sannol. äv. förr ofta) anslutet till (o. uppfattat l. använt ss. utvidgad l. bildl. anv. av) 3. Lagerbring HistLit. 36 (1748). Om det regalerade herr hofrådet att veta nyheter från och om vår teater, kunde jag uppvakta med ganska många. CCGjörwell (1774) i 3SAH 17: 175. (Fr.) il les régala d'un beau concert, (sv.) han regalerade, fägnade el. roade dem med en skön concert. Björkegren 2334 (1786). Man regaleras .. med en hop onyttiga Suppositioner. Lanærus Försök 51 (1788). Dagbladets vigilance att regalera sina Läsare med nyheter. AB 1831, nr 285, s. 3. Både vid ankomsten och afresan regalerades de danska gästerna med ”dånande hurrarop”. Hellberg Samtida 9: 101 1873). Professor Ivar Broman regalerar samtiden med en ny serie biologiska kåserier. SvD(A) 1923, nr 342, s. 18.
2) (†) (frikostigt) begåva l. belöna (ngn); särsk. i uttr. regalera ngn med ngt, (på ett frikostigt sätt) begåva l. belöna ngn med ngt l. giva l. skänka ngn ngt (ss. lön l. vederlag), äv. övergående i bet.: underhålla l. avlöna ngn med ngt; äv. i uttr. regalera (en kvinna) med ngn till man, ge (en kvinna) ngn till man. Schück VittA 3: 11 (i handl. fr. 1671). En gemen båtsman sprang till med sin råck och igentäpte brantröret (på bomben) och utsläckte såleds densamma, derföre han regaillerad blef med en captencharge. HH 24: 15 (1700). (Slavinnan) anhölt .. at blifva regalerad med denna Fabritius til man. Kempe FabritiiL 67 (1762). På hans enständiga begäran att skaffa sig någon i Stockholm att visa och föra sig, måste jag recommendera honom Dr Siefwert, den han lofvade genereust regalera. Linné SvArb. 1: 396 (1768). Månne den som har 10,000 Plåtar att depensera årligen, har tio uppassande Drängar och tjugo Pigor att regalera med högt förtullade Consumtionsvaror! AdP 1789, s. 842. Gynther ConvHlex. (1848).
3) (ngt ålderdomligt) i fråga om förplägning med mat l. dryck: (präktigt) undfägna l. traktera (ngn); äv. utan obj.; särsk. i uttr. regalera (ngn) med ngt; äv. med avs. på djur; jfr 1. NAv. 20/12 1655, nr 2, s. 3. (Den som vill försöka fånga änder med i brännvin blött korn) bör förut någre dagar å rad regalera Änderna med godt rent korn. Fischerström 1: 119 (1779). Hon lagade oss en ganska god middag .. och gubben regalerade med en skål punsch. Tersmeden Mem. 1: 140 (c. 1780). Gästerna (vid begravningen) regalerades opulent med kringlor, sötsaker och pastejer. Ahrenberg Männ. 2: 46 (1907). särsk. refl.: undfägna sig; kalasa, smörja kråset; särsk. (o. numera bl.) i uttr. regalera sig med ngt, undfägna sig l. smörja kråset med ngt. Man känner (bland tättingarna) Svalans håg / At onda tider prophetera, / Och fortfar at sig regalera / I brodd af hvete, korn och råg. GFGyllenborg Vitt. 2: 53 (1777, 1795). Sen regalerar jag mig med ett litet glas triple sec till kaffet. LNordström (1909) hos Stiernstedt Äkt. 44.
4) (numera bl. tillf.) ironiskt l. eufemistiskt (jfr 1), i fråga om handlingen att ge ngn gift o. d. att förtära, i sht förr äv. (allmännare) i fråga om handlingen att tilldela l. ge ngn en örfil l. en nedsättande l. förklenande benämning o. d.: ”traktera” l. ”begåva” (ngn l. ngt med ngt). Jag ville .. gerna gifva .. hundrade Ducater .. om jag kunde hafva det Nöje at regalera detta Wachtmästerliga Tryne med .. (en) Örfil. Lagerström Molière Tart. 99 (1730). Jag har aldrig regalerat .. (dem) med Caractere af Canailler. VDAkt. 1790, nr 524. Att yngre anförvanter .. satte sin lit till .. (arsenik) och därmed regalerade sina åldringar när tiden ansågs mogen. Bengtsson Lustg. 90 (1953).
5) (†) med konstruktionsväxling, i uttr. regalera ngn ngt, undfägna ngn med ngt; äv. ironiskt; jfr 1. (Fiendens fredskommissarier) äre .. så upblåste vordne .., at the inge billige conditioner acceptera .. ville, uthan regaleradhe oss en hoop medh obilligheeter. RP 1: 60 (1627). Bästa du, regalera mig något rasande nytt. ClLivijn (1808) hos Ahnfelt Rääf 271.
Spoiler title
Spoiler content