REGALIA rega4lia, äv. 0302, sbst.2, r. l. f.; best. -an; pl. -or.
Etymologi
[jfr t. o. eng. regalia, fr. régalia; av span. regalias, cigarros de regalia, pl., till regalia, kungligt prerogativ, regale, av mlat. regalia (se REGALE)]
(förr) ett slags stor o. stark (havanna)-cigarr. Dalin (1871). Den store mannen .. röker en stark regalia, hvilken han ifrigt tuggar. Strindberg RödaR 100 (1879). 2NF 5: 313 (1906).
