SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1957  
REGREDIENT -än4t, äv. (numera knappast br.) REGREDIANT -an4t, m.||ig.; best. -en; pl. -er.
Ordformer
(-ant 18991921. -ent 18701952)
Etymologi
[jfr t. regredient; till REGREDIERA]
(numera föga br.) jur. o. handel. person som anställer l. söker regress; jfr REGRESSANT. Nisbeth 1030 (1870). SvBanklex. 443 (1942). 2SvUppslB (1952).
Spoiler title
Spoiler content