(-jouisencer, pl. 1708. -jouissance (-isa-) 1697—1904)
Etymologi
[av fr. réjouissance, till réjouir, glädja, roa, av ré- (se RE-) o. jouir, njuta (frukten av) (se JOUERA)]
(†) glädje(yttring); särsk. i pl.: nöjen, förlustelser. Sådane Instrumenter, som pläga wara brukelige wid Carrouseller och Rejouissancer. BerC12Hyldn. 1697, s. C 4 b. Det Casserade Linnetÿget .. kan brukas wid Rejouisencer till att öfwerdraga Skiänckar Bord etc. med. KlädkamRSthm 1708, s. 186.BrinkmArch. 1: 178(1713). Ekbohrn(1904).
