SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1957  
REKTORAL räk1tωra4l l. -to-, adj.
Ordformer
(förr äv. rect-)
Etymologi
[jfr fr. rectoral samt eng. rectoral, som har avseende på Gud ss. styresman; till REKTOR; med avs. på bildningen jfr MAGISTRAL, PASTORAL m. fl.]
(numera bl. ngn gg, arkaiserande) som har avseende på l. samband med l. hör till en rektor l. hans ämbete o. d., rektors-. Den förrättning af Rectorala disciplinen, hvilken höggunstigt mig under sidstledne höst-termin blifvit updragen. VDAkt. 1799, nr 49. De rektorala försummelserna. Samuelsson HALärovUpps. 75 (1952).
Ssgr (†): REKTORAL-GÄSTABUD. = rektors-kalas. ConsAcAboP 1: 30 (1641).
-STYRELSE. styrelse l. ledning utövad av rektor. Frey 1850, s. 95.
Spoiler title
Spoiler content