publicerad: 1942
MAGISTRAL maj1istra4l, adj. o. sbst.; ss. adj. med adv. -T; ss. sbst. r. l. m.; best. -en, äv. -n; pl. -er.
Etymologi
[jfr t. magistral, adj. o. sbst., magistrale, sbst., magistrallinje, eng. o. fr. magistral, adj., fr. magistrale, sbst., magistrallinje, sp. magistral (jfr II); av lat. magistralis, som tillhör lärare, till magister (se MAGISTER)]
I. adj.
1) [jfr motsv. anv. i t., eng. o. fr.] (numera föga br.) som är utmärkande för skollärare; skolmästaraktig; (tråkigt) överlägsen; docerande; jfr MAGISTER 1, 1 b. Cygnæus 1: 286 (1853). Detta maskinmässiga, .. maktmedvetna, magistrala uppträdande mot .. den tanklösa lefnadslusten, som .. gjorde skolan så oerhördt tråkig. Öman Ungd. 275 (1889). För att emellertid icke förfalla till magistral blåpennetaktik skall jag framdraga några prov på ledig och otvungen prosastil. DN(A) 1921, nr 68, s. 5. Därs. 1930, nr 116, s. 6.
2) [jfr motsv. anv. i fr.] (i sht i vitter stil) överlägsen, mästerlig; imponerande; hög o. sträng(t allvarlig); upphöjd, mäktig. GHT 1896, nr 285 A, s. 2. Det rent magistrala kapitlet om ”San Pasquales klockor” (i Selma Lagerlöfs Antikrists mirakler). Därs. 1897, nr 287 B, s. 1. I cykeln ”Lif och död” har .. (Karlfeldt) gifvit magistrala uttryck åt dödsstämningen. (Schück o.) Warburg 2LittH IV. 2: 613 (1916). (Nicholsons) magistrala porträtt av drottning Victoria på promenad. SvD(A) 1929, nr 311, s. 14. Viljans frihet? Ett magistralt ämne för djupa andar! Swensson Willén 262 (1937).
3) i ssgr: viktig, (den) viktigast(e); huvudsaklig, bestämmande.
4) [jfr motsv. anv. i eng. o. fr.] (†) om läkemedel: som icke återfinnes i farmakopén, utan tillredes bl. enl. läkares recept. Nyblæus Pharm. 2 (1846).
II. [efter motsv. anv. i sp.] sbst. (i fackspr.) om kopparkis använd vid viss metod för utvinnande av silver. Andersson (1857). Rosenberg OorgKemi 404 (1888). (Ekenberg o.) Landin (1893).
Ssgr: MAGISTRAL-FORMEL. [jfr fr. formule magistrale] (numera bl. i fråga om utländska förh.) farm. formel (se d. o. b) för sammansatt, av läkare under särskilt namn föreskrivet läkemedel; jfr magistral I 4. Ekbohrn (1868). Gentz Lindgren (1928). —
(I 3) -GALLERI. [jfr t. magistralgalerie, eng. magistral-gallery] (förr) befästn. om det första galleriet (se galleri, sbst.1 1 c α) under en huvudfästnings vall. Törngren Artill. 4: 4 (1794). 2NF 18: 605 (1912). —
(I 3) -LINJE. [jfr eng. magistral line, fr. ligne magistrale] (förr) mil. om den för en befästnings planform bestämmande linjen (t. ex. innerbrantens murkrön vid fästningsvärk). Ståhlsverd 57 (1755).
Spoiler title
Spoiler content