SAOL     SO     SAOB     Alla tre   läs på saob.se
SAOB
Svenska Akademiens ordbok
publicerad: 1957  
REKTORAT räk1tωra4t l. -to- (räcktorát Dalin), n. ((†) m. l. f. OxBr. 3: 126 (1627), VDAkt. 1677, nr 106); best. -et (ss. m. l. f. -en); pl. = (Skolordn. 1724, s. 2, osv.), i sht förr äv. -er (Rudbeck Bref 1: 57 (1670), Östergren (1936)).
Ordformer
(rekt- (rect-) 1627 osv. rett- 1696)
Etymologi
[jfr t. rektorat, eng. rectorate, fr. rectorat, it. rettorato; ytterst av mlat. rectoratus, till lat. rector (se REKTOR)]
1) rektorsämbete, rektorsbefattning, rektorstjänst. Mottaga l. antaga (i sht förr äv. taga på sig) ett rektorat. Bekläda, inneha ett rektorat. Tillträda ett rektorat. Nedlägga l. lämna (i sht förr äv. avlämna, förr äv. avlägga) rektoratet. OxBr. 3: 126 (1627). Bergius gör sin eenskyllan, att honom för denna (tiden) är .. nästan aldeeles omögeligitt att taga på sigh rectoraten. ConsAcAboP 2: 111 (1658). Därs. 3: 320 (1669: afladhe). IT 1791, nr 5, s. 1 (: aflemnade). Tal vid akademiska rektoratets nedläggande den 13 December 1836. Geijer I. 2: 165 (1836; rubrik). Rektoratet (vid Uppsala universitet) bekläddes .. (vid mitten av 1890-talet) af .. professor Thore Magnus Fries. Lindqvist Stud. 61 (1906). KyrkohÅ 1942, s. 11.
2) om ngns innehavande l. förvaltning l. skötande av rektorsämbetet vid ett universitet l. en skola o. dyl. l. om den tid varunder ngn innehar l. innehaft osv. detta. (Jag) öffversänder .. nu i största underdånighet en kort berettelse om mitt Rectorat. Rudbeck Bref 7 (1662). Under Runebergs rektorat utförde gymnasisterna ett pojkaktigt upptåg. Retzius i 3SAH 16: 406 (1902). (†) (Studenten Johannes) skulle gifva poicken een ricksdal. (för slag i huvudet), dock intet gifvitt, halandess här medh på tridie rectoratet sedan. ConsAcAboP 2: 61 (1656).
3) [jfr 2] (†) i uttr. ombyta rektoratet l. rektoratet omväxlar, byta innehavare av rektoratet resp. rektoratet växlar innehavare. Uti Gymnasio ombytes Rectoratet årligen. ProjFörordnTrivialsch. 1760, s. E 2 b. Att rektoratet upphörde att för hvarje år omväxla bland professorerna. Tegnér LundUniv. 7 (1897).
4) (†) i uttr. göra rektorat, befatta sig med l. sköta de till rektoratet hörande åliggandena. ConsAcAboP 2: 111 (1658).
5) (†) rektorsboställe. Dalin (1871).
Ssgr (till 1, numera bl. med ngt ålderdomlig prägel): A (†): REKTORAT-TJÄNST, -ÖL, se B.
B: REKTORATS-AKT. (†) högtidlig akt varvid rektorsombyte sker. ConsAcAboP 1: 519 (1652). Annerstedt UUH II. 2: 27 (1909). —
-BESTYR. rektorsgöromål. Reuterdahl Mem. 118 (1858). —
-BOSTÄLLE~020. (förr) rektorsboställe. VDAkt. 1712, nr 217. —
-CIRKEL. (†) = rektors-cirkel. Tegnér (WB) 3: 169 (1818). —
-FÖRVALTNING. förvaltning av rektorsämbete. Alopæus BorgåGymn. 15 (1804; om förh. på 1500-talet). —
-GÄSTABUD. (†) festligt samkväm till firande av rektorsombyte vid universitet, rektorskalas. ConsAcAboP 2: 361 (1662). Därs. 531 (1664). —
-LÖN. (†) rektorslön. VDAkt. 1760, nr 110. —
-MÅLTID. (†) = -gästabud. KanslersbrLU 15/1 1766, s. 1. —
-OMBYTE~020. rektorsombyte (särsk. vid universitet). Skolordn. 1724, s. 31. Annerstedt UUH II. 1: 304 (1908). —
-OMSKIFTE. (†) = -ombyte. VDAkt. 1736, nr 1. —
-PREDIKAN. (†) predikan som hölls i samband med rektorsombyte (vid skola). Swederus LärarHärlLön (1805; i titeln). —
-TAL. [jfr t. rektoratsrede] (numera föga br.) rektorstal. Linné DelNat. 32 (1773). Andræ Söderblom 239 (1931). —
-TJÄNST. (rektorat- 1663. rektorats- 1693—1695) (numera föga br.) rektorstjänst. VDAkt. 1663, nr 386. HärnösDP 1695, s. 432. —
-VÄRDIGHET~002, äv. ~200. [jfr t. rektoratswürde] rektorsvärdighet. Annerstedt UUH II. 2: 437 (1909). —
-ÅR. rektorsår. Porthan BrSamt. 1: 130 (1787). —
-ÄMBETE~020. (numera föga br.) rektorsämbete. Rudbeck Bref 172 (1679). —
-ÖL. (rektorat- 1658. rektorats- 1691—1733) (†) = -gästabud. ConsAcAboP 2: 109 (1658). Annerstedt UUH II. 2: 45 (cit. fr. 1691). Så kallade Promotions-, Rectorats-, Disputations- och landskapsöhl vijd våra Academier här i Rijket. Fries 2Linné 1: 169 (i handl. fr. 1733).
Spoiler title
Spoiler content